I DID IT?!?!?
Jag har knappt läst era bloggar, inte uppdaterat här eller något! Hoppas allt är bra! All kärlek och styrka till er alla! Vi är starka, fina och vi måste döda de jävla demoner inom oss. Göra något drastiskt och välja rätt väg till bra mående. Vi behöver finna lugnet i oss själva och det är en lång väg. Men lycka överväger allt OCH VI ALLA KAN UPPLEVA DET, därav måste vi kämpa! Kärlek till er!
Okej. Nu är allt med flytten klart och jag har äntligen fått andas ut. Huvudstaden får mig inspirerad, alla kreativa människor som jag dagligen springer på är helt klart det bästa. Men som alltid är jag aldrig nöjd. Jag måste lära mig att leva i nuet, ta ett steg i taget och inte ta ut något i förväg. Jag är ju bruden som kontrollerar allt och ska planera 500 år i förväg. SLAPPNA AV FÖR FAN!
Jag måste börja lägga fokus på annat nu. Måste sluta vara så jävla beroende av mitt mat/träningsbehov. Det är svårt. I en vecka har jag inte tränat alls, ätit skit och jag vet att mitt gamla jag skulle dö av ångest, ligga på sängen och gråta men nu går jag fan motvinds och med all energi boxar jag iväg de tankarna. Jag har typ accepterat att jag är tjock och att jag får ta detta med viktnedgången långsamt, att återgå till den tiden då jag gjorde det hälsosamt. Jag måste tillbaka och särskilt till välmående.
&&& en sak till. Igår gjorde jag något stort. Trodde aldrig att detta skulle hända. Jag berättade för en vän att jag spyr ibland. Att det har varit dagligen men nu är det annorlunda. Att jag har lätt att gå tillbaka till det pga att det är min säkra zon. Att det får mig att må bra. Att ångesten bara kastas ut ur mig. Att jag kontrollerar och skadar mig själv på det sättet. Jag skakade, både i röst och händerna. Jag vart fan livrädd. Hon tog det bra, jag valde att berätta för just henne pga hennes historia med matproblem, jag visste att hon inte skulle döma. Hon tog min hand och sa något i denna stil "Du är en av de mest starkaste personerna jag känner, du förstår själv inte hur stark du är men med din bakgrund och hur du är idag. Du är min inspiration, det vet du redan. Du är snäll, ödmjuk, fin, rolig, bra att prata med mm.". Jag dog inombords och kände mig stark och älskad. Detta vart inte särskilt planerat, men vi befann oss i samma stad, hon vet lite om mitt matproblem, träningshets och det kändes rätt. Alltså detta året har varit helt sjukt, tagit enorma steg som jag har varit livrädd för, som har gett mig ångest MEN JAG HAR FAN GJORT DET!
