Finns ej vill ej - ekar det.
Finns ej vill ej - ekar det om och om igen. Ont gör det, kroppens inre skriker av smärta, ständig smärta. Ont som fan. Ångest oro ångest oro gånger femtusenfemtiofem. Idag har jag ej funnits, idag gick jag ned under jorden, blev en brud som jag inte har sett på länge, hon från februari. Inte ens ett leende kom fram. Hon bruden från februari som vägrade att le, som spydde, självskade, som hatade spegelbilden och sin vardag. Hej, välkommen. Ta mig för nu men snälla jag orkar inte en lång period...
